Tänkte berätta lite om min älskade ponny Keelane, hur det gick till när jag fick honom och vad han har vart med om. Jag antar att vi får börja från början och berätta lite om Kellys föräldrar.

Kellys mamma, Hagens Nelina RC 658, är ett elitpremierat connemara sto som är född 1987. Hon är flerfaldigt guldbelönad och fick 2006 SCS stopris. Samanlagt har hon lämnat 16 avkommor där flera är diplomston och tävlingshästar.

Kellys pappa är den godkända hingsten Kulan Kavat RC 90 som idag tävlas i medelsvåra klasser i hoppning. Det är lite kul att min mamma red Kellys farfars far, den elitpremierade hingsten Brantshammar Bell Dara, när hon var ung.

Kellys stamtavla, Nelina & Kulan

Kelly har även 3 helsyskon:


Arda's Murphy, hingst f-05. Godkänd och i Sverige och Tyskland. Guldbelönad med 43 poäng.


Arda's Bailey, sto f-04. Klassvinnare riks -09. Guldbelönad 40 poäng.

Arda's Aramis, Hingst f-08. 41 poäng vid fölmönstringen -08.

Kelly själv har också blivit guldbelönad på utställning med 9 på typ och fick gångarts diplom på 3-års testet.



När vi flyttade till Skåne i januari -08 så hade vi endast Gismo + Bijou och jag kände att jag hade tid för fler hästar. Därför tog jag emot en ponny på tillridning som senare skulle säljas. Ruby Roadster, som han hette, hade jag i ungefär 2 månader innan ägaren hittade en lämplig köpare. I och med att Roddan skulle säljas så hittade mamma en annons på Hästnet om att en ryttare söktes till en 4-årig connemara hingst. Mamma ringde till ägaren som berättade lite om Keelane.
Det hon sa var ungefär att han precis blivit inriden och att hennes dotter som är unghästutbildare och brukade ta emot problemhästar inte orkade med honom längre. För tydligen "parkerade" han bara när man skulle rida och vägrade att ta ett steg framåt vad man än gjorde.

Vi var väldigt skeptiska till ifall vi skulle ha honom i början för ifall en unghäst utbildare som brukade rida problemhästar inte orkade med honom, skulle vi göra de då? Men ägaren som också är uppfödaren tyckte i alla fall att vi skulle provrida så hon körde ner honom ifrån Varberg hem till oss. Så kom han och var de sötaste jag någonsin har sett. Svart med grå lång man och med ett riktigt ponny utseende. Jag tyckte han såg ut som en barbiehäst, därav hans smeknamn Kelly. Dock var han tyvärr inte lika ridbar som han var söt. Han bara sprang rakt fram i 380 och ägaren, som förövrigt kallas Anki, var över lycklig att han gick framåt frivilligt. Han åkte hem igen och vi skulle fundera på ifall vi ville ta emot honom eller inte.

Vi bestämde oss i alla fall för att ta honom, vi fick ju trots allt rätt bra betalt och jag har dessutom alltid haft en förkärlek till hingstar. Så Anki körde och lämnade honom hos oss någon vecka senare. Det var meningen att jag skulle rida honom fram tills maj då han skulle gå bruksprovet. Man kan väl säga att det inte gick så jätte bra i ridningen, han var stel, stark och väldigt trögfattad. Under den tiden hoppade Hannah honom och det gick inte alls. Han löft verkligen inte alls på benen och rev allt! Precis innan bruksprovet fick han blodförgiftning och tvingades vila i 5 månader, den tiden åkte han tillbaks till sina ägare.
  

Som rubriken lyder, min ponny har haft en himla otur under sina korta levnads år. Men han har haft tur i oturen och lyckats klara sig med livet i behåll alla tre gånger.

Det första som hände honom var när han gick på hingstbete som 2-åring. Då lyckades han fastna i eltråd med båda bakbenen som skärde in djupt men mirakulöst nog så fick han inga skador på benen eller senorna. Det enda som återstår av skadan är två jätte stora och hemska ärr på båda bak.

Det andra oturliga han råkade ut för var hemma hos oss och det var riktigt otäckt. Det började med att han visade symptom till kolik så vi var ute och gick med honom och allt sånt som man ska göra men han blev inte bätte. Så tillslut ringde vi till destriktsveterinären som kom. Veterinären ville gå in och känna i tarmen för att kolla och allt var bra där inne så han åkte igen och sa att det antagligen bara var vanlig kolik och att han skulle bli bättre. Men inte blev han bättre, han blev bara sämre. Han fick 42 graders feber och det är ungefär vid den temperaturen blodet börjar koagulera, så det var alltså riktigt illa. Destrikts veterinären kom tillbaks och gav honom dropp och febernedsättande medel. Men det fungerade inte heller. Vi hade kontaktat häst akuten i Helsingborg men de tyckte inte att vi skulle riskera att transportera honom när han var så dålig. Men tillslut hade vi inget val, vi fick helt enkelt chansa att köra honom de 30 minuterna annars skulle han snart inte orka längre.

Han klarade resan och vi fick lämna honom i en box och sen åka hem, det var bland det hemskaste jag har vart med om, att inte veta hur han mådde. Dagen efter ringde de från kliniken i alla fall och sa att han hade klarat natten och blivit lite bättre. I 8 dagar fick han stå där och det visade sig att veterinären hade rispat upp ett sår i hans tarm när han var inne och kände och att det hade åkt ut massa bakterier rakt i blodet som orsakade en akut blodförgiftning. På kliniken genom gick han en blodtransfusion och de sammanlagda kostnaderna slutade på 90.000 kr(!) Som tur var hade Anki honom försäkrad. Denna strapats gav en konvalicens på ca 5 månader då han åkte hem till Anki och vilade upp sig. 

De tredje han råkade ut för hände i sommras. När jag tog ut honom från boxen var han helt plötsligt jätte halt och hoppade på 3 ben. Det visade sig att han hade trampat upp en spik i strålen. Så vi ringde vår hovslagare Rickard som jobbar vid Helsingborgs hästklinik och han kom och drog ut spiken och konstaterade att den hade gått rakt upp i djupa böj senan och att han var tvungen att åka in akut för operation och att risken att han skulle bli bra var ungefär 20%. Så vi åkte in med honom, operationen gick bra men vi fick inte veta hur vida han skulle bli bra eller inte förens en månad senare när man kunde se om allt läkte som de skulle. Lyckligtvis läkte allt som det skulle och han har idag inga komplikationer alls. Dock fick han ju boxvila på 3 månader och sen sättas igång jätte försiktigt och han kom väl helt igång igen i september -09.

Sedan dess har han inte råkat ut får något, som tur är. Att han har haft en sån extrem otur har gjort att jag har dragit mig för att kastrera honom. Jag har fått för mig att han ska få någon infektion och inte klara sig den gången. 



Idag går det hur bra som helst. Jag står nu som ägare till denna underbara ponny när ägaren inte ville ha kvar honom efter att han inte blev godkänd på bruksprovet bara för att testryttaren i hoppning fullkommligt misshandlade honom med spöt, han hoppade hur fint som helst när jag red och jag förstår att han inte hoppar med någon som piskar honom hela tiden. Den stackars ponnyn var helt uppstressad vid hoppningen flera veckor efter det. Han har varit väldigt sen i sin utveckling, något som tydligen ska vara vanligt för connemaror. Men nu känns det som om allt har lossnat och att han förstår vad det handlar om. Han hoppar som bara den och kommer över även ifall han kommer jätte nära eller jätte stort. Kelly har visat sig vara grym på tävlingsbanorna. Vi har mest tävlat dressyr där vi har vunnit i princip var enda klass vi har ställt upp i. Antagligen för att han har ett sånt coolt temprament på tävlingsplatsen. Självklart kan han tända till ordentligt men han gör ändå alltid det man ber honom om och det är de som gör att jag gillar honom så mycket. 

Det är väl tänkt att vi ska satsa lite mer på hopptävlingar i vår, för han hoppar verkligen allt man styr emot. Han har tydligen vart exakt lika sen och hoppar exakt lika dant som sin pappa gjorde i samma ålder och det är ju lovande med tanke på hur duktig Kulan är idag. Dock planerar jag att han ska gå höga dressyrklasser för hans utstrålning är att dö för. Det roligaste med tävlingarna nu för tiden är att alla alltid kommer fram och berömmer hur fin ponny jag har. Dessvärre råkar 2010 vara mitt sista år på ponny och jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Jag gillar Kelly så mycket att jag verkligen inte vill sälja honom, jag är inne på att jag ska ha kvar honom och sköta hans utbildning och sen låta någon duktig ryttare tävla honom. För den är ponnyn kommer att kunna gå långt inom alla discipliner.

Super snygga täcken i fleece från Eskadron, finns även i lila men jag tyckte dessa färger var snyggare. Tyvärr går det inte att beställa hem till Sverige via deras hemsida.
 Någon som vet en annan hemsida där Eskadrons snygga täcken finns?

Dagens första ridpass blev med Celle på banan i snön. Han var minst sagt pigg och jag var faktiskt nära på att flyga av en gång men lyckades mirakulöst hålla mig kvar i sadeln. Man blir ju inte direkt smidigare med alla dessa varma kläder heller. Jag rider med vinterkängor, täckbyxor och en stor dunjacka och ser väl mer eller mindre ut som en michelingubbe. Sen är inte Celle världens lättaste heller, för han kan gå hur avslappnat och fint som helst och sen helt plötsligt kasta sig åt sidan eller göra världens bocksprång upp i luften. Fast som tur är blir han trött rätt snabbt och lägger av med sina dumheter.

Sen åkte vi till ridhuset med Kelly. Jag säger bara woooaaaoow på min fina ponny idag. Så mjuk och fin i handen och lyssnade verkligen. För er som har ridit Gismo; Kelly var lika mjuk och lydig idag. För er som inte har ridit Gismo; Synd för er! Rätar man upp sig lite i sadeln så tvärstannar han. Dock har det vart problem för de flesta som har provridit som till exempel i skänkelvikningarna och övergångarna rätar upp sig för mycket så Gismo stannar och så tror ryttarna att han är lat. I själva verket är han nog lite för lydig. ( Detta var ett misslyckat försök till att beskriva hur bra Kelly kändes idag..) Men åter till Kelly, hans LA debut i dressyr är nära nu, allt är klockrent förutom den förvända galoppen som vi måste jobba lite till med. Han har börjat lära sig lite ordentliga travökningar också, blir ju fortfarande lite "symaskins effekt" men man känner att de första stegen är bra. Han kommer väl antagligen aldrig få några super längningar då hans rörelsemönster är lite för mycket uppåt. Men jag tror att vi ska kunna göra en skaplig dressyrponny av Kelly ändå.


Ett bra sätt att börja med förvänd galopp. Man rider i "rätt" galopp och gör en båge på långsidan. Ju skarpare svängar desto svårare blir det.

Dessutom så måste jag få skryta lite. Han rör sig ju inte så illa ändå. Han har ju gångarts diplom och allt!

  
Jag som trodde vi hade el i våra hagar, men tydligen inte..
Fler bilder kommer senare!

Och Mättas stall och hus var galet fint!

Det har vart total snö kaos idag med flera olyckor på vägen till och från Båstad. Därför ville mamma inte åka någonstans alls med transporten, och det är ju ganska förståligt. Man vill ju inte direkt riskera att köra av vägen med hästar i släpet där bak! Så det blev ingen hoppning för mig idag. Väldigt tråkigt då jag hade planerat ut bra övningar som skulle passa Kelly, Gismo och Celebration. De behöver alla träna på olika saker. Kelly till exempel behöver bli ännu kvickare i sina ben och ta i ordentligt och hoppa upp sig så för honom hade jag tänkt hoppa studs med kort avstånd. Celebrations största problem är att hålla sig rak, han är väldigt unghäst vinglig fortfarande. Och Gismo måste bli bättre på att vänta istället för att bara rusa iväg innan hindret.

Så därför fick hästarna en vilodag idag, eller våra hästar vilar aldrig helt eftersom de går i skrittmaskin dagligen. Sen var jag rätt glad och nöjd över att det kommit mer snö. Men självklart så ska det ju bli varmt då också så hästarna får ju världens snöstyltor och riskerar att bryta benen av sig! Snösulor ska fixas nästa gång de skos! Fast jag har kollat vädret på internet nu precis och det ska tydligen bli kallare imorgon så då ska det nog gå att rida. Tydligen ska det komma mer snö också, som om de inte räckte redan! Men det är bra träning för hästarna att trava i snön och lyfta på benen ordentligt. Kelly skulle faktiskt kunna ha lite mer rumpmuskler.

Kommer ihåg när jag var liten och hade Kid. Då byggde vi i stallet hinder i snön och målade med vattenfärger. Det var jätte kul minns jag. Tolka gjorde jag mycket på den tiden också. Skulle vilja försöka tolka efter Kelly någon dag men har tyvärr ingen tolksele eller några skidor kvar, och det känns som om det är en ganska onödig investering då detta är första gången det är snö i Skåne sen jag flyttade hit för drygt 3 år sedan. Sen vet jag inte om Kelly hade gått med på det heller, han har alltid vart väldigt känslig för ljud som kommer bakifrån och åvanifrån. Och mina andra hästar kan man nog glömma att ens försöka tolka efter om man vill ha livet i behåll.

Men förhoppningsvis så har plogbilarna lyckats få undan lite snö tills imorgon så man vågar sig ut på vägarna så jag kan komma till ridhuset och få hoppa.

  
Gismo, Kelly, Celebration
Tycker mina dressyrhästar råkar hoppa rätt fint :)

...Där av det dåliga resultatet.

Det var sista gången jag klagar på att det var för lite snö! Nu är det istället för mycket. Fast jag antar att man inte ska klaga nu när det går att rida på banan och i hagarna igen.

Vill du få stövlarna och tränset att glänsa extra mycket på tävling?

Tänkte dela med mig av ett tips jag har fått ifrån Johanna som är elev nere hos Anky i Holland, som jag har testat och det fungerar verkligen super bra!

Man smörjer bara på lite vinylglans på önskade ställen. (Vinylglans är ett medel som man brukar använda för att få plast detaljerna i en bil att glänsa.) Fungerar verkligen och ger världens bästa glans! Det ser nästan ut som om lädret är lackat.

OBS! Man får inte sätta det på tex. insidan av stövlarna då det blir väldigt halt. Har aldrig testat på ljust läder så man ska nog vara lite försiktig så det inte blir massa fläckar.

 

Nu har det kommit mer snö, vilket är bra. Men tyvärr är det inte tillräckligt mycket snö för att man ska kunna rida på banan eller i hagarna. Dessutom har det blivit varmare så hästarna får massa styltor så fort man går någonstans, så det går inte att rida ut alls. Jag som hade planerat att rida bort till heden med Kelly och busrida lite. Dessutom har den stygga ponnyn haft sönder våran transport! Det är rätt svårt att förklara men när han går på transporten så går han alltid rakt in i bommen där framme, och han är rätt stark så hela mellanväggen liksom lyfts upp... Och igår när vi hade vart i ridhuset så pallade den stackars mellenväggen inte mer utan en bit gick av. Det är verkligen jätte svårt att förklara och jag antar att ni inte fattar något alls, men jag ska ta en bild när den kommer tillbaks från verkstaden, vilket den gör redan imorgon. Det är Ulf på Annelunds Trailers som ska fixa till våran transport. Hos honom tittade vi också på en ny transport eftersom våran är i minsta laget när man ska köra gigantiska Bijou även fast vår transport faktiskt är extra hög. Vi kikade lite på en Boj Magnum II, tycker egentligen den var rätt ful men när jag såg hur stor och rymlig den var inne ångrade jag mig. Man skulle lätt kunna sova fem personer i sadlekammaren! Dessutom så fanns det en värmefläkt så hästarna slipper frysa på vintern. Den var bra på alla sätt och vis. Fast eftersom vi inte är gjorda av pengar så lägger jag hälldre pengar på en fin häst och har en lite sämre transport, för våran transport är ändå helt okej och Bijou skulle nog egentligen behöva en lastbil för att få plats ordentligt. Och en lastbil är det sista jag tänker köpa!


Detta är en bild på en Magnum I, vi kollade på en Magnum II som alltså är större.

Men åter till rubriken! Jag har världens bästa idé!
Dock tyckte inte mamma att idéen var riktigt lika bra och berättade för mig att vi redan hade hästar så det räcker och blir över. Jag tänkte så här; Eftersom Kelly är hingst och borde kastreras snart, hade det inte vart jätte kul att ha ett föl efter honom då? Det tycker i alla fall jag! (sen är inte mamma riktigt lika entusiastisk) Nu har jag världens planer om hur fint och perfekt fölet skulle bli. Men hittar man ett fint sto så tror jag att det hade kunnat bli ett hyfsat föl ändå, för Kelly rör ju sig helt okej, hoppar bra, har fått 9 på typ. Med det man framför allt vill ha från honom är hans härliga temprament. Har aldrig träffat på en sådan genom snäll och samarbetsvillig häst. Det blir till att hitta på några bra övertalnings knep för att få mamma att tycka det är en bra idé också!



Någon som har bra övertalnings knep?

"Vad har du för sadlar?" - Becca

Jag har 4 olika sadlar som mina 4 hästar delar på.
Jag har en Crown dressyrsadel som bara används på Gismo som är speciall sydd för hans speciella rygg. Sen till de andra 3 rider jag med en Morris & Nolan dressyrsadel. Mina hästar är väldigt lika i ryggen, förutom Gismo och funkar därför med samma sadlar. När jag hoppar har jag till Kelly en gammal Passier flatback som är hur skön som helst. Och till Bijou och Cellebration så har jag en Stübben Siegfried. Gismo hoppar jag i dressyr sadel, ganska jobbigt men han hoppar så pass lite och lågt att det fungerar ändå.



Bara att fråga något mer ifall ni undrar!